Cykelhaveri

Min cykel gav upp lite på mig på väg till jobbet. På vägen hem sen så gav den upp helt. Det blev liksom tyngre och tyngre när hjulet tröcks in i ramen. Som det syns har navet glidit på ena sidan. Inget som inte två skiftnycklar och lite tid inte kan råda bot på. Någon som har lite tid till salu?

Oljerock

Sådana som jag skall inte surfa på nätet. Då blir det alltför mycket saker som hamnar på "en gång skall jag göra"-listan. Som idag då jag adderade oil skin. Så hädanefter skall jag hålla ögonen öppna efter en rock i tätvävd bomull.
För övrigt så verkar min fru vara på jakt efter yllegarn till min födelsedagspresent. En isländsk fiskartröja. Men det här med garn är en hel vetenskap. Eller, skall man ha tvättat eller otvättat yllegarn för en funktionströja? Detta är frågan.

Nya landgång startade nyss. Borta är båten, det här programet startar med en tur till Svalbard. Man visar genbanken, utbildning i isbjörnsvett, att vara beväpnad på Svalbard är nästan obligatoriskt överallt utom på banken.
Men det är matlagningen som är det viktigaste. För hur gör man på en forskningsstation där de senaste färskvarorna kom i december och det är i början av april? Matlganingsprogram med primörer, sallad och färskvaror? Glöm det, här snackar vi konservmatlagning på hög nivå! Också ett frysrum stort som en mindre villa. Det blir också ett litet annorlunda perspektiv på bäst före.

Det skulle bli ett inlägg idag men det utgår på grund av blogger.
Jag förstår inte riktigt mig på hur man skall kunna redigera saker och ting.
wysiwyg är inte riktigt sant helt enkelt...

Middagstipset

Dagens middagstips är egentligen gårdagens middagstips men igår var det så mycket att jag fick upp rapporten ifrån marknaden först på kvällen. Och idag är det söndag och eftersom vi har gele hemma åt vi söndagsstek. Men igår åt vi alltså rödbetor, getost och rapsolja ifrån bondens egen marknad. Lite valnötter och honung ifrån skafferiet. Honung är en sån där sak som är typiskt bra att ha hemma. Hållbarheten är i det närmsta oändlig då sockerhalten, ca 80%, gör att inga bakterier kan leva i den.

En bra dag (bondens egen marknad)

Idag var en bra dag. Inte nog med att nya Clas Ohlson-katalogen släpptes så var det även premiär för bondens egen marknad i Gävle. Vi fyndade lite fina rödbetor och bönor ifrån Böle grönsaker. Rapsolja ifrån Mårdäng  Vit capri från Järvsö getost. Träffade Helge igen, ifrån ovansjö kvarn och köpte både fikabröd och surdegsbröd, "bakat i natt".

Kompott under knäckigt täcke

En fördel med att vara pappaledig är att man kan kan laga eftermiddagsfika på ett något mer spontant sätt än annars.
Här var jag sugen på paj, så jag uppfann en. Hittade två bortglömda äpplen i kylen som tillsammans med lönnsirap och nystött kardemumma fick bli till kompott. Jag tog lite dinkelflingor, havregryn, puffad quinoa och smör som jag stekte lite och sedan lade över kompotten. Avslutade med råsocker som jag brände av med gasbrännaren. Serveras med lättvispad grädde som även den fått en skvätt lönnsirap i sig.
Gott!

Typisk rea

Vi kommer fram till natuurkompaniet i Gävle. De har rea. Stor rea. Och innan vi går in i affären tar min fru min plånbok...
Det är ju typiskt...
Men någon annan kan ju fynda pannlampor, knivar och kläder för halva priset. Eller så får jag gå dit själv någon annan dag.

Husfadern

Äkta vara tipsade om en blogg, Husfadern. Det är en stockholmare som, hör och häpna, har levt ett år utan att handla någonting från affärer. Han har gått direkt till producenten. Fantastisk blogg som lagt still läslistan.

http://husfadern.wordpress.com/

Brödbakets resultat

Det blev några bröd av degen. Närmare bestämt tre stycken. Degen fick jäsa över natten och sedan blev det lite hetsigt med att grädda dem. Men jag bara hällde ut degen på plåten, skar den till lämpliga bitar, snittade och skjuts in i ugnen.

Vi åkte på liten utflykt på eftermiddagen. Och passerade potatisåkrarna i Valbo. Där finns det gott om trevliga Drive-thru ställen. Där man kan köpa potatis.

Och att köpa potatis på det här sättet är bra. Det går åt mycket diesel att flytta potatisen till butikens centrallager och sedan köra den tillbaka till butiken. Bättre då att jag handlar den direkt av bonden. Dessutom ser jag till att det odlas saker i min närhet. Och jag vill ju ha bönder i min närhet. Det är bra med lokalproducerat redan nu men i framtiden kan det vara ännu viktigare. Mycket fossil energi går åt till att producera vår mat. David Jonstad har en bra illustration av det här i sin bok Kollaps livet vid civilisationens slut.

När vi ändå pratar mat lyssnade vi på studio ett på vägen hem. De rapporterade ifrån ett flyktingläger där den enda maten som fans var ett par burkar tonfisk. Att höra hur föräldrarna matar sina barn med urvattnad jos samtidigt som man har sin egen 5-veckors i framsätet bredvid sig är starkt. Jag vill aldrig hamna i den situationen. Det är nog bäst att köpa en till kartong babysemp redan imorgon.

Baka

Testar på surdeg på burk. Tänkte följa receptet på burken. Men det gick inte så bra. Jag körde med lantvetemjöl istället för vetemjöl special. Och då räckte det med 10 dl mjöl istället för 13,5. Det blev till och med lite mycket med 10 dl.

Jag slängde ned degen i jäslådan och ställde den i kylen. Vi har överjäst deg förr och den tappar liksom all... Spänning om den får jäsa i rumstemperatur över natten. Den jäser slut, eller ut eller vad man nu kan kalla det för. Gräddningsresultatet får alltså vänta till imorgon.

Jag började dock hela processen med att skeda ut tre teskedar surdeg som jag tänkte försöka föröka. Vi får se om den vaknar till lite.

Krisgrek

Krisgrek, 15 poäng

Ettårig bröllopsdag

Vi firar ettårig bröllopsdag idag. Eller, vid den här tiden på dygnet kanske man skall säga att vi firat. Det blev en ovanligt sen middag för sonen bestämde sig för att skrika lagom till att vi tänkte äta middag.
Efterrätten var bestämd sedan ett år tillbaka då en av vännerna, som jobbar i restaurangsvängen, räddade undan översta delen på tårtan och menade att vi skulle äta den ett år senare. Och nu testade vi den. Inte så dum faktiskt. Inte lika god som på bröllopsdagen men nära inpå.

Fynd

Jag brukar springa förbi Missionskyrkan i Ockelbos loppis. Den är bra! Ungefär som Sirius loppmarknad i Uppsala. Inte så mycket rörstrandsporslin utan mera köttkvarnar, kryckor och gamla tv-apparater. Det brukar alltid finnas något gammalt spritkök, syltkokare eller annat kul att titta på och ibland ta med sig hem. Just idag fick jag tag på någonting jag tittat lite på, nämligen en kapsyleringsmaskin. Det är en sån sak jag skulle vilja ha så att jag, när jag får tummen ur, kan lagra undan lite öl.  Men många saker står på önskelistan så just den här har legat långt ned i prioriteringsordningen. Men nu slog jag till, 40 kronor kunde den ju vara värd. Speciellt då kapsyleraren låg i sin, visserligen öppnade, originalpåse med 89 kronor på prislappen.

Tork

Här är min unika och väldigt billiga kryddtork.














Tavelhylla ribba, 119 kronor.
Kemning av kostym inför ett bröllop, 350 kronor.
Summa 469 kronor.

Svamptork obh nordica, rekomenderat pris 595 kronor
Evermat tork, den som Nisse i torpet använder, pris 1995 kronor
Excalibur 4000, högt på önskelistan men kanske overkill, 3749 kronor.

Min sons kanin

Vår son har en kanin. Idag låg han i sin krubba och smaskade lite på den varpå min fru utbristrer: Nej, du kan inte äta kaninen, den är inte tillagad...



Jag undrar var man kan få tag på kanin. Om man inte vill äta de som springer omkring här på området alltså. Och dem säger hustrun att jag inte får jaga.

Slåtter

Vi var ut till mina svärföräldrar och hälsade på igår. Det var dags för slåtter. Eller rättare sagt, tidigare i veckan hade det varit dags för slåtter men aggregatet hade slagit i en sten och en kilrem gått av. Och innan remmen kunde bytas skulle en av knivarna justeras lite. Så det inte händer igen. Mitt jobb i det hela var att ta barnen på en fyrhjulingstur när det svetsades. Det var lite för spännande att titta på ljusbågen för att lyda morfar och titta bort.

Hemskt händig liten svets.

I slutändan så tog slåttrandet av "ängen" ca 50 m2 tre dagar, tre timmar och tio minuter. Tre dagar att vänta på en ny kilrem, tre timmar att reparera aggregatet och tio minuter för att köra av gräset.

Svampsmörgås

Det blev inte mer kantareller än till en svampsmörgås. Men det är gott det med.

Livets bröd

Igår, på sommarens varmaste dag gjorde vi en liten utflykt. Det hela började för ett år sedan då min fru reste till Polen med stiftsstyrelsen och träffade Marianne Berglund. Hon och hennes man Helge driver ett eget jordbruk komplett med kvarn och bageri. Men eftersom att vi ibland är lite sega på att komma iväg på saker så dröjde det mer än ett år innan vi åkte de 3,4 milen till Kungsgården. Vi började i det hemtrevliga fiket med att prova mjölet i en lite mer förädlad form nämligen vaniljbullar. Hade det inte varit så varmt kunde man druckit kaffe ur någon av de udda kopparna som Marianne samlar på. Vi köpte också lite mjöl ifrån kvarnen och tittade lite i bageriets bakbok som också finns till salu. Innan vi åkte frågade jag om vi inte kunde få titta lite på kvarnen så Marianne ringde hem till sin man och meddelade att vi skulle komma.

Så här glad blir en matnörd när han får träffa på en riktig mjölkonnässör med rejäla doningar till kvarn: Helge Berglund.

Här tittar vi på maskinen som rensar spannmålet innan det kan malas. Bort med ogräsfrön och annat bös.
















Här har vi själva kvarnen. Inköpt ifrån Osttiroler Getreidemühlen i Österrike 1991 och byggd för familjens behov då. Kvarnstenen är av granit.

Här står Helge vid gårdens andra kvarn. En kvarn som höll på att bli gårdens första. Den har ett likadant malverk som den första kvarnen men dubbelt så stor sikt. Då 91, så stod den i malpåse men ägaren ville inte bli av med den då. 2007 var den dock till salu och mjölbehovet större. Det är spännande, när man startade den ekologiska mjölproduktionen så såldes deras mjöl i affärer från Hälsingland till Uppsala, om inte ännu längre. Men sedan kom en ekologisk boom och konkurensen ifrån de större kvarnarna gjorde att man var tvungen att tänka om. Utöka, avveckla eller utveckla. Det var då bageriet startades.

Den här kvarnen har en dubbelt så stor sikt så numera är det den man maler mjöl som skall siktas.

Helge maler nästan varje dag till bageriet och för försäljning. här till vänster LV, lantvete och till höger RS, rågsikt. Kassen med påsar är till konsumenter. Och mjöl från Ovansjö kvarn säljs i alla konsum gävleborgs butiker.

Här är mjölet vi köpte med oss. Och två bröd från bageriet, en fruktlimpa och ett lantbröd med fetaost och oliver. Adressen och information hittar ni på www.berglundsbageri.se

Sparrissoppa

Miss en place för en liten sparrissoppa.

Jag har ätit pannkaka...

Rubriken kommer ifrån filmen Yrrol där det blinda varubudet glatt förkunnar sin lunch. Idag äter jag holländska pannkakor till frukost. Sex mil härifrån ligger Margretehills pannkakeri. Storkökspannkakor de också, men med 6 mil transport istället för 160...

Tapetserat

Inte så illa pinkat för att inte fått upp lister och foder ännu. Att räkna var inte så lätt. Jag missade nog en meter vägg. Men då vi köpte en extra rulle räckte det ändå.

Sniglar

Stötte på Hilkka på vår kvällspromenad. Hon berättade glatt att hon tagit ihjäl 200 sniglar idag och delade med sig av sina bästa snigelmördarmetoder. Man går en tur och har ihjäl sniglarna. När man går tillbaka har det kommit nya för att festa på de som dödats, så kan man ta dem också. Nu blev det ingenting mer än några smultron i odlingsväg i år så jag bekymrar mig inte jättemycket över mördarsniglarna. Men de är ju äckliga. Och nästa år kanske det blir lite mer ätbart.
När  vi kommit närmare hem såg vi den här läskiga typen. Antagligen en mördarsnigel som parat sig med en huggorm.

Jo, Hilkka berättade också att både Aftonbladet och Expressen hört av sig till henne och köpt bilder av GD så det blir nog rikstäckning på den här historien.  

Strömavbrott

Igår gick strömmen på eftermiddagen. Först tänkte jag inte på det, det var ju dagtid. men när en av mina kollegor skulle gå på toaletten blev det problem. Det är ju inte alla toaletter som har fönster. Tur att han har en så förberedd kollega som mig som alltid har en ficklampa på mig. En Gerber tempo som jag haft i fickan sedan jag fyllde 25 för snart fyra år sedan. Den har tappat färgen av att legat i min ficka och nuförtiden är den lite trixig att få igång. Det är fjädern som behöver få sig lite kärlek. Det är ju en sådan ficklampa som man vrider på batterilocket för att sätta på. Går att köpa för ca 200 kronor. Och det får man nog ge för en lite bättre ficklampa.

Ja, i alla fall, så länge det var dagtid så gör ju inte ett strömavbrott så mycket. Men det höll i sig till 20-tiden. Och att laga mat utan el är inte världens lättaste. Som tur var så åkte vi hem till Gävle och där hade inte strömmen gått. Van friluftsmänniska så skulle jag plocka fram gasköket. Men kylskåp och frys mår ju inte jättebra av att vara utan ström. Några timmar tål de om man inte öppnar dem alltför mycket.
Energimyndigheten har några råd. Du borde kanske ha några ljus och en ficklampa. Jag har för övrigt alltid en ficklampa vid sängen. Guld värt då det oftast är mörkt när man sover. Och ibland vill man gå till köket utan att väcka hustrun genom att tända sänglampan.

Slipning och målning

Idag har slipning och målning stått på dagordningen. Först slipningen av väggarna så att det går att tapetsera på måndag, sedan ägnade jag nästan en timme åt att försöka få igång vår skräpdammsugare. Den vill inte riktigt längre. Antagligen för att den är skräpdammsugaren som jag suger slipdamm, grus och sådant med. Jag hann med att måla taket en gång. Med fem minuter till godo innan vi fick middagsgäster. Men det är verkligen ett hetsigt semesterschema som jag fått.

svenskt skogsbruk

Blev idag upplyst på facebook om en ny artikelserie i Dagens Nyheter. Om skogsbruk. Nu förstår ju jag, som har en fru vars familj i alla tider har värmt huset med egen skog och byggt en hel del bodar och bryggor med trä från egna skogen. Men det finns ju gränser för hur man får bete sig.

också enklaste uttryck som ”dra åt skogen!” (det vill säga åt helvetet, obegripligt på de flesta språk) antyder att skogen intar en metafysisk plats i svenskens sinne. Där finns både paradiset och det andra stället. Den står för frihet och dödsbringande förtrollning, där blir man förlorad eller frälst, där ruvar den farliga kvinnligheten, där växer svårmodet och hänförelsen. ”Gud är inte död, men har flyttat från kyrkan till skogen”, noterade psykiatrikern Nils Uddenberg häromåret. Men då antar jag att det spelar roll att de skogar som inspirerat katedralbyggarna numera mest liknar ett parkeringsgarage. Trångt mellan pelarna och lågt i tak. Det blir en annan sorts andakt.

Frågan är också vem som drabbas. I storstäderna är all skog viktig. Men där det finns fler träd än arbetstillfällen så är skogen helt plötsligt någonting som betraktas med speciella ögon. Det är som taget ur sovjet. Eller kanske USAs jakt på naturgas. Allt skall skövlas till vilket pris som helst.

Hans Åfeldt säger att skogen blivit en klassfråga. ”Det är vi i skogslänen som är underklassen. Stadsborna får ha sin skog i fred.” Det tar ett tag innan jag inser att det som låter som en paradox är en bisarr realitet.
Stockholmaren kan ta cykeln till en trollskog och vandra där i timmar utan att stöta på en väg. I det skogigaste bland landskapen kan Hans Åfeldt inte knalla i en kvart bland virkesåkrarna utan att hamna på kalhyggen. I Stockholm är skyddszonen mot hänsynslösa hyggen tre mil från staden. I Storfors är det fem meter från husknuten. Kanske är det förklaringen till att stadsborna är de sista att uppfatta förvandlingen av landskapet.

Slutklämmen är ett sorgligt bevis på människans metdiska grymhet. Vår arvssynd. När ett träd är för grovt för skogsmaskinen och antagligen helt "värdelöst" för industrin, ja då skall det fällas ändå, för så har ledningen sagt.

På hyggets tredje dag stod några praktfulla träd närmast husen kvar. Bland dem en väldig gran, 270 centimeter i omkrets, troligen ett av Storfors äldsta vittnen. Då har bolaget ändrat sig i sista stund? Nej, inte alls, trädet är bara för mäktigt för skördaren, måste tas ned för hand, upplyser maskinisten. Jag förstår, så här grovt virke är förstås extra begärligt? ”Nej, den här vill inget sågverk ta. Den står så nära huset att den är säkert full med spik efter fågelholkar.” Så vad blir det av den? ”Massa, papper eller kanske blöjor.”

Lokalt är det Norrsundet som drabbats hårt. Kommunen sålde fastigheterna mitt i centrum för två kronor och sedan avverkade den nya ägaren parken centrum. Måste ha blivit en väldigt bra avkastning på pengarna för köparen...

Hyvling och spackling

Idag köpte vi ett verktyg jag funderat på sedan jag såg det för första gången. En skarvhyvel. Fiffigt litet tyskt gjutgods för 250 kronor. Idag önskar jag bara att vi köpte den då vi såg den för första gången istället för nu när vi redan renoverat de andra två sovrummen. Efter lite trixande med inställningen av bladet tog den alldeles lagom mycket. Skarven känns nästan inte. Medan jag skar skarvar spacklade min fru alla skarvar och hål som blivit.

Här syns förhoppningsvis hur skarven blivit efter hyvlandet. Jag fotade med blixt för att få åtminstone lite skugga av tapeten.

Lök.

Jag hittade några lökar i kylskåpet. En är ekologisk. Gissa vilken.



En ledtråd kan man få på youtube i form av en flickas sötpotatisexperiment.

Smultron

Årets andra smultron. Det första hann gå in i hustruns mun innan jag fick upp kameran.

Semester

Min semester började oficiellt idag. Det här är vad jag har åstadkommit hittils. Inte så illa med tanke på att jag var tvungen att ta en promenad för att handla mera golvpapp. Fortsätter det här tempot kanske det går att tapetsera till helgen. Jag måste också passa på att rekommendera alla som har den minsta platsen hemma till att köpa en arbetsbänk. Den jag har kostade 100 eller 150 kronor på överskottsbolaget och vi köpte den  efter att vi gjort om det första sovrummet. Den besparade mycket ryggont till rum två och har kommit väl till pass för en del andra projekt också. Ett måste för hemmafixaren

Besök i Ockelbo.

Vi var på Ockelbo marknad i helgen. 30-års jubileum så det var galet mycket folk. Lång bilkö för att ta sig in i samhället. Och ungefär samma utbud som det brukar vara. Strumpor, t-tröjor med obscena tryck, kryddor och kinesiska plastleksaker. Min fru köpte mig en skinnplånbok, vi  fyndade fyra pocketböcker för 50 kronor och så köpte vi munkar och lakritsremmar. Sedan var vi färdiga med marknadsdelen. Vi besökte vänner och åt middag. Vi fick se på det nya tillskottet bland djuren. Tre kalvar. En tjur och två kvigor. Fjällkor från Älvdalen. Ett tillskott till de fyra kor han har sedan tidigare.

Vi tittade lite på en del andra projekt som finns i pieplinen för dem också. Eller kanske mest för honom. Ny djurhall bakom lagården. Kanske en häst till dottern i familjen. De har får också men just nu var de på bete ute i en annan av byarna. De hade haft besök av varg för ett par veckor sedan. Kvinnan i huset närmast dem hade hört hur hundarna blivit helt galna och gått ut för att se vad som stod på, fåren stod ihopkurade och en varg lurade en bit ifrån dem. Hon skrek så den försvann som tur var. Lika lyckliga är inte alla.

Pasta vongole

Musslor är underskattad mat. Åt vi mer odlade musslor och lite mindre odlad lax så skulle våra hav må bättre. Vi gjorde en insats idag.

Typiskt Brandt

Vem är den här Brandt? Jo Gustaf Brandt, Dalmas boendes i Gävle. Bloggat sedan 2009 men då under pseudonym. Nu tänkte jag lämna det fördolda och låta er, mina vänner, få följa delar av mitt liv.
Det kommer antagligen att handla om matlagning, friluftsliv, böcker och lite miljö. Det blir nog också en del om att minimera vardagens bekymmer.